Mycket har hänt sedan sist. Väldigt mycket. Nästan för mycket för att händerna ska orka med att skriva på tangentbordet. Men jag mår bra. Nu. Men vägen hit har varit lång, nästan så lång att jag vissa stunder börjat undra över hur i hela fridens namn jag ska orka. Men jag har orkat. Jag har grävt ner mig i det djupaste av hål för att sedan ta mig upp igen, starkare än innan. Jag har begått många misstag i mitt liv hittills, men också tagit lärdom av dem. Det har varit en krokig och ensam väg. Men nu är jag framme, och jag mår bättre än någonsin innan. Mitt liv är bra, och jag är en väldigt lyckligt lottad tjej som har familj, pojkvän (som jag för övrigt snart kan kalla
sambo!!) och vänner som är så stöttande och förstående för alla svåra val jag gör, misstag jag begått och nitar jag gått på.
Jag älskar er. Till månen och tillbaks.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar