Idag vill jag inte..

Vissa dagar när jag vaknar är det så fruktansvärt svårt att gå upp. Sällan dock, skall tilläggas. Jag känner mig hängig, otillräcklig, generellt omotiverad och är i stort behov av att åka långt, långt bort. Bara en liten, liten stund. Jag vet att mina ord hittills i detta inlägg enbart varit negativa, men ibland är det okej. Det måste det vara. Det måste vara okej att få säga precis hur man känner, längst in i hjärtat. Bara ibland. Jag vill lägga mig under täcket och somna om. Nu. Med detsamma. Sedan vakna upp, en annan dag, och med en annan känsla i kroppen. En bra känsla.

Jag behöver andas en annan luft.

Kärlek, M.